Happy Family

Nu får bloggen en ny adress, följ med vet jag!

Funderar på att flytta bloggen till ett nytt ställe, har varit så mycket krångel med blogg.se nu så jag börjar se mig om efter en annan plats att vara på.

Som liten flicka älskade jag sagorna om "Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin", jag tyckte att dem var så fina i sina vackra klänningar, bahytter och paraplyer. Med åren har jag hunnit höra många prinsess-sagor och tittat på de fina illustrationerna som hörde till och något som var gemensamt för många prinsessor var just att dem hade paraplyer/parasoller. Jag ville självklart ha en egen, men i kalla Sverige där solen bara tittade fram undantagsvis var det inget som gick att få tag på (ja, ok, kanske på teatrar).

Som vuxen besökte Ulf och jag för några år sedan Japan och detta fantastiska land visade sig vara parasollernas mecka. Vart jag än vred huvudet fanns där en japanska med en parasoll som var vacker som ett konstverk. I Japan (och i resten av Asien också för den delen) skyr kvinnor solen som pesten, här är det vackert att vara så ljus som möjligt. Kvinnorna smörjer in sig med hög solskyddsfaktor och whitening cream, för att sedan använda hängslen och livrem i kampen mot solens brännande strålar är det alltså många som även använder sig av en parasoll. Nu fick jag äntligen uppfylla min prinsessdröm - jag köpte mig en egen parasoll. Den är i vit spets med handtag i bambu, runt handtaget hänger också en vit tofs. Den är helt underbar och jag använde den flitigt på Tokyos gator, här hemma i Sverige har jag bara använt den ett fåtal gånger, främst då jag har burit barnen i sele/bärsjal. Jag hoppas att parasoller är ett fenomen som kommer till Sverige någon gång, för hur mycket jag än älskar filmstjärnesolglasögon (jag har förresten spanat in ett par nya från Bvulgari, ska visa er någon gång. Lovely!) så är parasoller coolt på riktigt.

Elliot älskar att lyssna på sagor och vi har både läst böcker och berättat från egen fantasi för honom. Flera gånger då vi har hittat på egna sagor för sonen har jag känt att det har varit synd att vi inte har tagit oss tiden att skriva ned historierna, en del av dem är nämligen riktigt bra. Och en del är inte ens i närheten av intressanta, fast  Elliot gillar dem ändå.

För något år sedan, innan Elliot blev tre och ett halvt, var han en ren utmaning att natta. Ett av våra många knep (vi har kört alla som någonsin har nämts i en ansenlig svensk föräldratidning eller på familjeliv.se) var att hitta på berättelser där han hade huvudrollen, han blev visserligen inte tröttare men han var mindre benägen att skrika tills han kräktes då vi sa "Go'natt min skatt, jag älskar dig som min gamla hatt". Till slut blev det allt svårare att hitta på nya historier, vårt nya knep var då att berätta samma historia varje kväll och den sagan, som helt saknade handling, den handlade bara om hur mycket alla tyckte om honom och hur fin han var, var den han tyckte allra bäst om. Med denna saga, bestämda rutiner och en tro som kunde försätta berg lyckades vi till slut få Elliot att se tjusningen med att gå och lägga sig.

Nu för tiden är Elliot plättlätt att natta, men bara för det har vi inte slutat med att hitta på sagor till honom. I går skrev jag för första gången ned en av sagorna som jag har berättat för honom och nu ska jag bara ta mig tiden att rita bilder till den (tyvärr är den konstnärliga talangen i mina ådror av den mer spartanska arten - dvs nada). I den här sagan har våra barn som vanligt en liten roll, men i rättvisans namn heter huvudpersonen Arvid eftersom barnen har det som sitt andra namn. Rättvishet är varje förälders ledstjärna. Förutom hjälten Arvid är det en rosa ros som har en betydande roll i sagan och mer än så här tänker jag inte avslöja... Precis som det står i min presentation så skriver jag så mycket jag bara orkar, ibland för att jag behöver det, ibland för barnens skull och ibland för att jag har lovat en vän att aldrig sluta skriva. Vännen sa till mig vid ett tillfälle att om han fick önska något av mig så skulle han vilja att jag gav ut minst en bok i mitt liv. Nu tror inte jag att han tänkte på barnböcker, men man måste börja någonstans och jag tycker att det är lättare att författa för barn än för kritiska vuxna.

I januari gjorde jag en fotobok till barnens mor- och farföräldrar. Jag använde mig då av ExtraFilm, tyvärr tyckte jag att deras program var väl knepiga och aningens omständig. Men till slut, det tog ungefär tre kvällar att färdigställa, kunde jag skicka en beställning på böckerna. När jag ett antal dagar senare kunde hämta ut böckerna på posten var jag mer än nöjd med resultatet, då var jag så ivrig att ge bort böckerna att jag helt missade att fota böckerna för att visa upp resultatet här. Men då farfar och farmor anlände i går hade dem med sig sin bok. Dem har en hel del vänner här som är nyfikna på deras familj och fotoboken är ett fint sätt att visa för andra vilka vi är.

Nu när jag befinner mig under samma tak som en av fotoböckerna passade jag på att ta de bilder jag inte tog för ett halvår sedan, så här fin blev fotoboken:

Visste ni att Naturhistoriska Riksmuséet ställer upp med en jourhavande biolog och geolog för allmänhetens (och journalisters) frågor? Detta upptäckte vi under en av våra sangria-kvällar, en ganska fånig grej tyckte vi då. Men i kväll dök det upp en fråga som jag inte helt har kunnat googla mig fram till ett bättre vetande, även om jag med hjälp av egen tankekraft kan härleda till ett svar. Just nu är jag lite för trött för att formulera en klok fråga, men i morgon ska jag maila biologen.

När vi kommer hem finns det en hel del saker som jag skulle vilja ha gjort:
*Sätta upp en karta i Elliots koja under hans loft. På den kartan ska ha få sätta ett märke för alla platser i världen som han har besökt. Jag funderar även på om det möjligtvis finns häftstift eller andra typer av knappar och pins med siffror på som han kan använda för att visa hur många gånger han har besökt ett visst land/ställe. Tipsa mig gärna!
* Till samma koja vill jag även sätta upp ett draperi. Tidigare har jag varit inne på sammetstyg med ett silverfoder för att få en teaterkänsla, men jag har en viss förkärlek till stjärnor så just nu lutar det åt ett sådant tyg.
* I storsonens rum saknas det fortfarande gardiner, jag har alltid varit inne på att ha hissgardiner där så bara jag kommer till skott så ska det ordnas.
* Mer saker till E:s rum: Knoppar eller krokar att sättas på väggen för hans fina fiskkuddar som finna på helt andra platser än hans rum just nu.
* Men det är inte bara Elliots rum som behöver fixas, i hallen på övervåningen behöver väggarna kläs med något och då är jag inne på att ha en karta som är i antik stil. Denna ska ramas in och hängas på trapphusets långsida. På trapphusets kortsida vill jag han en fin Paris-bild. Jag vill väldigt gärna åka till Paris och enligt feng shui ska man omge sig med saker som för associationer till det man vill ha eller den plats man vill åka...
* I arbetsrummet, som är nere i gillestugan, behöver vi få in färg. Jag har tidigare funderat på en Keep Calm i vardagsrummet eller i hallen i den blå nyans som vi har på köksluckorna, men jag tror att tavlan skulle göra sig lika bra på kontoret men då måste den vara i en starkare färg. Som rött.

Jag har en hel del funderingar för Simons rum också, men mer om det senare.

I går åkte Ronnie, Matilda och Joel hem till Sverige, vi blir dock kvar ett par dagar till. När vännerna hade rullat i väg blev det helt tyst i huset, Elliot tittade på Disneychannel och Simon hade fullt upp med att sätta på locket på en flaska med solskydd. Efter lunch och snabbstädning hemma åkte vi till Habaneras för att Elliot äntligen skulle få åka i tuffa fordon. Medan lillebror tog sin siesta åkte Elliot en 4-hjuling, spindelmannenmotorcykel och klättrade i en klätterborg med rutchkanor och bollhav. Sedan fick barnen snällt hänga med oss föräldrar på en snabbtur i butikerna, det blev inte mycket köp denna gång men jag fick i alla fall med mig ett enkelt nattlinne som jag spanade på redan vid förra besöket . Eftersom Etam (butiken heter så) har lagt på ett ta-3-betala-för-2-erbjudande på sina redan eminenta reapriser blev det även ett nytt underkädesset.


På kvällen gjorde vi en pasta carbonara med sparris och lufttorkad skinka, vi är en familj som grillar en hel del och ibland är det trevligt med variation. Kvällen till ära, nu när det bara är vi huset, passade jag på att skräpa runt i mitt nya nattlinne. Den är så enkel och fin att den även passar som en solklänning, helt klart ett plagg man kan ha på sig om grannen skulle knacka på dörren (när man bor i radhus händer det ganska ofta och hos oss är det alltid en total panik innan vi lyckas få på något som är helt, rent och inte bakofram).

I dag, söndag, var det uppfräsching av huset och förberedelse av välkomstlunch till barnens farfar och farmor som ska bo i huset till slutet på juli (när vi åker hem kommer Ulfs moster + man + kusin och dennes flickvän). Kvällens middag blir kött på grillen...

Våra lata dagar bara fortsätter och fortsätter, jag gör det som jag typ lovade min chef att jag skulle göra... ligga vid poolkanten, läsa böcker, dricka drinkar och däremellan soooooovaaaa. Sedan senaste uppdateringen har vi varit på marknaden och köpt leksaker till barnen och kvalitén var som väntat, vilket i illbattingars värld innebar att alla saker utom Simons mjukislejon var trasiga innan vi hade hunnit äta mellis. Vi har också varit på stranden och fått salta kallsupar och svettats med andra feta turister. Eftersom hela shoppingvärlden har rea just nu har vi självklart hunnit med ett besök på Habaneras, en galleria som har dem butiker vi är vana vid (HM, Zara, Massimo Dutti och Intersport) plus några inhemska. Barnen hoppades på att gallerinas miniåkpark skulle vara öppen men tyvärr driver parkens ägare sina maskiner efter maña-tider och trots att vi var på plats i tre timmar fick inte barnen åka någon av de coola maskinerna. För deras del blev det i stället att guppa i en-euros-maskinerna som fanns placerade här och där. För min och Matildas del var dagen betydligt mer lyckad då vi gick loss på rean. Matilda shoppade allt ifrån en fin barnfilt/överkast från Zarahome till linnen och en finfin tygväska med gula marimekko-inspirerade blommor. Även jag var flitig med visakortet och gjorde superfynd på Mango och Zara: ett par kritstrecksrandiga byxor i vitt och blått, en brun kjol med rosa prickar, ett par gladiatorheels och ett par rosa mockaskor med svart häl-klack-tå. Elliot fick en vattenpistol (Joel fick en likadan och vattenkriget var ett faktum) och lille Simon fick dem coolaste solglasögonen med fodral som var grymt snyggt (ett lyckligt suckande kunde höras från den förpackningsfrälste modern).

I onsdags ringde klockan 2.45, en tid som dem flesta skulle klassa som okristligt tidigt, men vi var glada för nu bar det av till Spanien, värmen och lata dagar. På Arlanda möttes vi upp av Janhonens och efter en smidig incheckning hängde vi på låset till kafét för att inhandla frukost och KAFFE.

Flygresan gick bra, även om alla (Joel och därmed även Matilda) inte lyckades somna. Men vi andra fick en extra timmes vila. Det tog fyra timmar att resa till Alicante och då trodde vi att det jobbigaste var avklarat, men icket. Medan Ulf och Ronnie väntade in bagaget hade Matilda och jag full sjå att hålla koll på barnen som ville tömma benen på spring.
Men bagaget var en baggis mot den tristess, kamp och värme som vi fick stå ut med då hyrbilarna skulle hämtas och det visade sig att hyrfirman just denna dag hade problem med att folk inte lämnade tillbaka bilarna i tid. Normalt brukar det ta 30-40 minuter från landning innan man susar på väg N-332 Cartagena, men nu tog det säkert 20 minuter att få bagaget och därefter en timme (eller en evighet, jag vet faktiskt inte) innan vi slutligen fick våra bilar. Observera att vi endast hade tre barn med oss till Spanien, men på bilden springer ännu en kille som också hade suttit på ett plan alldeles för länge.

I dag var Elliots sista dag på dagis innan semestern och det var sista dagen med hans underbara, underbara fröknar. Till hösten början sonen på 5-årsverksamhet och då blir det nya lokaler och nya pedagoger, som föräldrar har Ulf och jag lärt oss en sak: BRA fröknar är GULD värda. Vi gillade Anki och Tina från första mötet, dem brinner för sitt jobb och våra barn hade inte varit så trygga och duktiga utan deras stöd och engagemang. När man omges av så fina människor som dessa fröknar tycker jag att det är viktigt att låta personerna i fråga veta om det. Genom åren brukar både vi och Ulfs föräldrar (som också gillar detta glada duo) ge dem en extrapresent utöver det som alla föräldrar gemensamt ger dem. En gång gav vi fröknarna en varsin flaska vin från området i Spanien där vi har huset, en annan gång fick dem praliner som dem var Elliots fröknar gav vi dem en varsin bild som jag har komponerat ihop, bilder på Backen-barnen så som dem ser ut i dag men också bilder som påminner om hur små dem en gång var.

Anki och Tina blev jätteglada för bilden och gav Ulf och mig en jättekram. När Ulf en stund senare (jag hade åkt till jobbet) skulle hem och Elliot ville med blev det väldigt känslosamt, men inte från vår sons sida utan från hans bästa kompis Måns. Med tårar i ögonen och en öppen famn slängde sig Måns runt halsen på Elliot och sa med darrande läppar:

-Hej då Elliot, jag kommer att sakna dig....

Måns var så ledsen att Anki och Tina fick hindra dem andra barnen från att gå fram och avbryta, Måns var tvungen att få några minuter för sig själv med Elliot. Det är så gulligt att små 5-åringar har så mycket känslor för varandra, ändå har jag blivit förvarnad av Måns pappa Håkan att han inte riktigt vet hur Måns kommer att hantera att han inte får träffa Elliot på ett par veckor.

I morgon bär det av till Spanien! I år har vi Ronnie, Matilda och Joel som resesällskap. Tidigare har vi haft familjen Björkman och självklart Ulfs föräldrar (som äger huset). Under semestern kommer det att bli en massa grillkvällar och för att inte behöva släpa med sig onödigt med bagage skriver jag här in lite favorittillbehör till grillen+ lite annat.

Tomat och tomatillosalsa
3 röda tomater
3 gula tomater
3 tomatillo el en rabarberstjälk
3 salladslökar
1 grön chili
1 vitlöksklyfta
2 msk lime
1 tsk socker
1 tsk flingsalt
1 krm svartpeppar

Hacka och blanda allt...

Rödlök- och aprikoschutney
4 rödlökar -> strimla
20torkade aprikoser -> hacka
2 msk olivolja -> fräs löken och koka ihop m nedanstående ingredienser... vätskan ska reducerats, tar ca 10min
2dl råsocker
2msk rödvinsvinäger
1/2 tsk salt
1 krm svartpeppar

Melonsallad m fetaost
500g honungsmelon
1 skivad/strimlad schalottenlök
1 romansallad
200g fetaost
1/2 dl olivolja
2krm grovmald svartpeppar

En variant är att ta bort osten och tillsätta limejuice + zest.

Mangobellini 6glas
3dl mangojuice
1 flaska mousserande vitt vin

Mynta- och limesvalkare
3 lime
1 kruka mynta
1/2dl råsocker
3 cl vodka/glas
1 dl fruktsoda/glas

Sangria, 10glas
2 äpplen
1 apelsin
1 flaska rött vin
1 färskpressad citron
1 dl socker
1/2 dl konjak
1 flaska mineralvatten (33cl)
is

...eller en flaska Don Simon, funkar det med...

Melongazpacho, 10 port
1 vattenmelon, kärnfri
1 vitlöksklyfta
2 lime
2 msk konc grönsaksfond
1 krm salt
1 krm tabasco
1 gurka
1 grön paprika
2 gula lökar

Skär av ett lock på melonen och gröp ur allt fruktkött. Rensa bort ev kärnor. Mixa köttet slätt.
Åressa i vitlök och häll i limejuicen. Rör i fonden och smaka av med salt och tabasco. Kärna ur o finhacka gurka och paprika. Skala o finhacka löken.
Blanda melonsoppan m grösakshacket eller servera hacket vid sidan om.
Häll soppan i melonskalet och ställ gärna kallt några timmar.

Så där ja... nu är det nödvändigaste nedskrivet, resten kan jag googla fram.

-------------

Bilden är från vår första resa med Markus, Emma och Alfred (Elsa fanns i magen vid den tiden). Elliot och Alfred var bara tio månader och det var på den här resan som Elliot tog sina första stapplande steg.

Jag kunde inte hålla mig längre, jag var bara tvungen att se den. Och jag hade tänkt se den. I dag. Ensam - eftersom det inte tycktes finnas någon som ville gå på bio på en måndag på biografen på Dieselverkstan. Men så av en händelse kom AnnaCarin som en uppenbarelse och bara sa några trevliga ord till mig medan hon väntade på sitt kaffe (på min ena sida om mig sitter min mänskliga kollega Magnus och på den andra sidan sitter min kollega i alla lägen - kaffemaskinen) och jag vet inte hur vi kom in på det, men ungefär så här lät det...

A-C: Jag vill se Sex and the city -filmen.
Jag: Jag med.
A-C: Jag skulle vilja se den i dag.
Jag: Jag med.
A-C: Men så skulle jag ju vilja se den i Sickla.
Jag: Jag med.
A-C: Är det sant!
Jag: Jamenguddåkanvijusedentillsammans!!!
A-C:Det gör vi!!!!

Nu har jag sett den och jag vill se den igen. Och igen och igen. Den är SÅ bra! Matilda när kan du gå?